Det finns olika sorters projekt
Vi håller oss till husbyggnadsprojekt här – broar, vägar och andra anläggningsjobb finns förstås men är inte Syncroniseras kopp te.
Då är det ganska lätt att dela in dem i nybyggnad och ombyggnad. Fast då hamnar förstås tillbyggnad lite mittemellan. Möjligen kan man lägga till renovering och standardhöjning också, det är inte självklart en ombyggnad. Det kan vara av mer kosmetisk karaktär trots allt. ROT är ett bra samlingsnamn.
Det är också ganska lätt att dela in dem i bostäder, kommersiella lokaler och annat.
Kommersiella lokaler och annat kan dela in i en oändlig mängd varianter av kontor, butiker, fabriker, verkstäder, daghem, skolor och ett och annat sjukhus.
Bostäder kan man dela in i flerbostadshus, enbostadshus och de småhusområden som är något mittemellan. Mer intressant är kanske att dela in dem i hyresrätter respektive eget ägande. Eget ägande får vi sen dela in i friköpta hus respektive bostadsrätter.
Om man sen tänker sig att det råder en stor skillnad i prisklass och standard på nyproduktion så blir det ännu rörigare. Ännu mer varierat blir det när det gäller ombyggnader där kulturhistoriska värden, kåkar som passerat sitt bäst-före-datum rent tekniskt eller förekomsten av kvarboende kan bli riktigt besvärligt.
Sen kan det så klart skilja ganska mycket på tekniskt utförande, prefab eller platsbyggt, betong eller trä, bu eller bä.
Det är alltså inte alldeles självklart att sortera och klassificera byggprojekt.
För att skoja till det lite så gör vi det ännu svårare. Vi delar in projekten efter vilken entreprenadform de följer och sen vilken ersättningsform som gäller och sist vilken typ av byggherre som håller i trådarna – privatperson, Brf eller fastighetsägare. Fastighetsägare måste man förresten dela in i fastighetsutvecklare och förvaltare. De kan vara kommunala eller privata och stora eller små. De kan också vara företag som äger sin fastighet för att driva en verksamhet.
Det gör inte saken lättare. Om man nu skall sortera dem alls.
Alla projekt är ändå lika
Byggbranschen vill gärna påstå att alla projekt är unika. Det är det förstås om man ser till ovanstående text och lägger till en multiplikationsfaktor för väder och vind, möjligen också fan och hans elaka moster. Men om man ser skedena och drivkraften för att driva projekten så är det lika trots allt.
Alla projekt startar med något som hämtats ur Syncroniseras MåsteBordeVillSkullekunna–diagram. Alltså idén någon fått eller behovet som uppstått.
Sen följer faserna – VAD skall man göra – VEM skall göra och HUR skall det göras? – Sen bygger man – Sen är det klart, i vissa fall med happy ending. Det är grundläggande.
Så då kanske det inte är så svårt ändå?
(Tänket MåsteBordeVillSkullekunna förklaras mer lättsamt här på bloggen och vårt sätt att använda diagrammet beskrivs här)
Fast Syncroniseras uppdrag skiljer sig åt
Likheten i olika byggprojekt syns bäst från projektledarstolen, då är man med hela vägen. Om man som vi ibland då jobbar för en entreprenör så ser man naturligtvis just det projektet med andra ögon.
Även när vi har uppdraget som Kontrollansvarig eller kommer in i sent skede som besiktningsmän så får man en annan bild, man kan omöjligt se hela omfattningen och det är strängt taget inte meningen heller.